Ayurveda är ett enkelt, naturligt och beprövat heltäckande system för hälsa och mänsklig utveckling.
Ordet ayurveda kommer från det gamla indiska språket sanskrit och betyder kunskap om livet. Ayur betyder liv och veda vetenskap eller kunskap. Ayurveda hör till samma kunskapstradition som yoga.
Ayurveda är en uråldrig naturmedicinsk vetenskap som idag finns framför allt i Indien men har fått stor popularitet i västvärlden. Ayurveda hjälper vid många kroniska sjukdomar men är framför allt bra som förebyggande hälsovård, eftersom man med pulsläsning kan upptäcka obalanser långt innan sjukdom uppstår och med enkla medel kan rätta till dessa obalanser.

En västerländsk hälsokonsult eller läkare ger ofta samma råd till alla, till exempel: ”Ät mer grönsaker och jogga 2 gånger i veckan”. Inom ayurveda ser man till individens specifika kroppstyp (konstitution) och eventuella obalanser. Råkost är nyttig mat för somliga, men faktiskt inte för alla. Vi är alla olika och har därför olika behov när det gäller kost, träning, stimulans, aktivitet och levnadsvanor etc. Ayurveda kan hjälpa oss att anpassa vår livstil så att den gör oss friskare, starkare, gladare och mer harmoniska.
Grundtankar inom Ayurveda:
– Människan består av naturens fem element, som delas in i tre doshor:
- vata: luft och eter (rymd)
- pitta: eld
- kapha: jord och vatten

– Varje individ har sin egen unika sammansättning av vata, pitta och kapha, och därmed speciella förutsättningar och behov
– Full hälsa har vi när kropp, själ och ande är i harmoni med varandra och när samspelet med omgivningen är naturligt, friktionsfritt och kärleksfullt
– Sjukdom uppkommer då balansen i doshorna störs. Orsaken kan vara fysisk, känslomässig eller andlig.
Vata, Pitta, Kapha
Alla människor har olika mängder av doshorna Vata, Pitta och Kapha.
- Vata är bl a kall, torr, rörlig och oregelbunden,
- Pitta är bl a het, skarp, flytande, sur och
- Kapha är bl a tung, kall, oljig, långsam, stabil, mjuk.
Det finns många olika kombinationer av dessa. Exempelvis kan man vara Vata-Pitta, Pitta-Kapha eller Kapha-Vata. Detta ger en förklaring till varför olika människor mår bra av olika mat, motion, arbete med mera. Men i dagens samhälle får vi ofta rådet att äta samma mat, utöva samma motion etc. trots att vi är olika.
Vata, Pitta, Kapha är i sig varken positiva eller negativa, men de har en positiv karaktär i balans och en negativ när de är ur balans.
För mycket Vata är exempelvis vanlig i vår västerländska kultur. Vi lever i en kultur där många människor dagligen utsätter kropp och sinne för stor oregelbundenhet och för alltför många sinnesintryck. Vi har glömt att lyssna på kroppens signaler och kör på i 110 procent trots att vi egentligen inte orkar. Detta kan bland annat leda till utmattningsdepression. Ofta glömmer vi oss själva men lämnar in bilen på service med jämna mellanrum. Det borde vara viktigare att vi tar hand om oss själva och balanserar kropp och själ.
Ayurveda hjälper oss att få förståelse för varför obalanser har uppstått och genom Ayurveda får vi råd och hjälp till hur vi ska göra för att återfå balans i kropp och själ.
Om obalanser inte rättas till utan får fortgå under längre tid uppstår så småningom sjukdom.
Allmänna råd för att skapa balans
Vata-personer mår bra av regelbundenhet. Det gäller dygnsrutiner, måltider m m. Att gå till sängs i god tid är mycket viktigt för Vata. Avspänning i olika former är välgörande. Värme och varm mat/dryck är bra för Vata. Smakerna sött, surt och salt balanserar Vata. Oljemassage är utmärkt för att skapa balans i vata, eftersom det finns en tendens till uttorkning.

Pitta-personer mår bra av måttfullhet. Det gäller både arbete, mat, dryck mm. Avkoppling är välgörande, särskilt att vistas ute i naturen. Pitta bör inte bli överhettad varken av sol, starka smaker eller känslor. Smakerna sött, kärvt och beskt balanserar Pitta. Ghi är utmärkt för att balansera den överhettade pitta.

Kapha-personer mår bra av stimulans, omväxling och massage för att motverka tröghet och stagnation. Behöver mer motion och mindre mat än Vata och Pitta. Varm, lätt mat och varma, kryddiga drycker är välgörande. Smakerna starkt, kärvt och beskt balanserar kapha.

Honung balanserar kapha. Se dock till att du köper rå, ej upphettad honung, eftersom honung som upphettats är förstörd och orsakar ansamling av slaggprodukter i kroppen. Köp honung av lokala biodlare eller köp Svensk Landskapshonung i matbutiken eller honung som det står på etiketten att den är rå. Söta aldrig varm dryck med honung. Det är bättre med socker i varm dryck.
De sex smakerna:
- Sött: finns i socker, söta frukter, mjölk, ris, vete, rotfrukter
- Surt: finns i sura frukter som citron, lime, apelsin, grapefrukt och vindruvor, ost, fil, yoghurt, tomater, alkohol och vinäger.
- Salt: finns i fisk, skaldjur och alger (salt finns naturligt i havet) eller genom att tillsätta salt till maten.
- Starkt: finns i cayennepeppar, peppar, vissa grönsaker som vitlök, ingefära, rädisa och rå lök.
- Kärvt: finns i bönor och linser, gröna äpplen, i de flesta gröna bladgrönsaker som sallader och kål, potatis och groddar.
- Beskt: finns i alla bladgrönsaker, särskilt spenat och broccoli, men även kryddor som gurkmeja och bockhornsklöver. Kardemumma, dill, lagerblad och aloe-vera juice är också bittra i smaken.
